Tystnaden är underskattad. Vi omger oss med en massa ljud hela tiden. Det är lätt att glömma hur vackert det är när det är tyst.På vintern ute i skogen, på isen och på fjället är det fullständigt tyst och fridfullt. Snön liksom bäddar in omgivningen i ett skyddande duntäcke som utestänger alla ljud. Vinden är vinterlandskapets enväldiga kompositör.
I dag tillbringade vi några timmar ute på isen i solskenet. Många andra hade tänkt likadant. Jag lät en rad med pulkor, barn och ivriga hundar gå förbi för att fota och lyssna på tystnaden. Så vackert. Den orörda snön mellan träden glittrar i vinterns svaga solstrålar och vinden har lekt fram sammetsmjuka formationer på den snötäckta isen. Istapparna på uthusets tak vittnar om solens pånyttfödelse och en annalkande vår.
Fyren på Mässkär reser sig mot klarblå vinterhimmel
Detta veckoslut blev ett bra veckoslut. Jag fann en Bambi anno 1950. Jag har alltid önskat mig en sådan...
Dessutom kom denna söta tjej hem över veckoslutet <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar