onsdag 25 maj 2016

Kattliv




Våra katter är definitivt en del av vår familj. En stor del. Enligt dem själva. Katterna ägnar största delen av sin tid till att sova, vila, slappa och återhämta sig. Återhämta sig från vad? frågar man sig ibland. Fast vi vet ju inte riktigt vilket liv katterna lever om natten när vi snarkar under täcket. De kanske jobbar på som tusan; jagar, slåss, busar och utforskar nya revir.

Det var en tung natt nu igen...


Frassen Moses är husets herre. Han bevisar sin överlägsna ställning genom att lägga sig platt och tung på sin konkurrent. Orubblig ligger han där och spinner av manlig självbelåtenhet. Vi talar om frassen alltså - kungen av katt!




Moses är en sällskaplig varelse. Han gillar att softa i tv-soffan tillsammans med resten av familjen. Har inget emot en skön massage heller. 





 Det har gått lite för långt. Moses har missuppfattat saker och ting. Han tror nämligen att han är ... människa! Åtminstone ratar han all kattmat nuförtiden och äter bara maletkött, ost och det som faller från vårt matbord.



Han deltar med liv och lust i allt som resten av familjen har på gång. Vare sig det gäller att fota vintageklänningar eller...



spela guitalele tills man slocknar av utmattning



Men bakom den till synes slappa ytan döljer sig en vaken äventyrare som vill ha överblick över tillvaron.


Som bekant lättare att komma upp än ner! Ursäkta!



Vackra reserverade kattfröken Jama håller alltid svansen högt. Ibland påminner Moses henne om sin ställning som husets herre. Då får han sig en snyting. Fröken Jama har vassa klor. Hennes delvis vilda påbrå syns när hon är ute och jagar. Sommartid hämtar hon hem presenter till oss varje dag. Hon förärar oss möss och en gång till och med en kråka.





Som alla damer vet hon att visa sin fördelaktigaste sida på bild. I motsats till frassen då :)




"When you notice a cat in profound meditation,
The reason, I tell you, is always the same:
His mind is engaged in a rapt contemplation
Of the thought, of the thought, of the thought of his name:
His ineffable effable
Effanineffable
Deep and inscrutable singular Name" (from T.S Eliot "The Naming of Cats)

lördag 21 maj 2016

A lost world


Gamla svartvita fotografier på vinden i ett hem där ingen längre bor. Avbildar lyckliga stunder. 

Det känns speciellt att se på dessa foton och tänka sig att också mormor och morfar varit unga. De hade levt nästan ett helt liv innan jag kom till världen. Det tänkte jag aldrig på när jag var yngre. För mig var de bara min mormor och morfar och på något sätt hade de alltid sett likadana ut tänkte jag mig.



Detta foto visar mormor Svea och hennes syster Sylvia utanför den stiliga gula träbyggnad som tidigare var Nordmans skola i Jakobstad. Fotot togs kanske i slutet av 30-talet då mormor jobbade som hembiträde hos familjen som på den tiden bodde i huset. 






















Här är en ung mormor Svea i de sena tonåren.  Jag undrar om hon träffat sin blivande man ännu. Kanske det var han som tog fotot? Jag tror att det är på våren, eftersom hon har en blombukett i handen på den första bilden. Är det vitsippor? 

Ett par år senare förlovade sig mormor och morfar. Då var året 1940 och andra världskriget hade redan börjat.



Baktill på detta foto står det Dragsvik. Morfar gjorde militärtjänst och var kanske hemma på permission. Här poserar han med mormor Svea och sin syster Birgit. Jag tror att han ryckte in i kriget strax efter detta.





Under kriget var det vanligt att kvinnorna tjänstgjorde som sjuksystrar på krigssjukhus. Här är ett fotografi från Lagmans skola som fungerade som krigssjukhus i början av 40-talet. Mommo Svea står vid stora skåpet i mitten.


Kriget tog äntligen slut och livet återgick till det normala. Här är   morfar och mormor, mormors mor Hildur och syster Sylvia avbildade 1 maj i Skolparken i Jakobstad. Det är mitten av 1940-talet, mamma är en liten tös och hennes bror sitter i sin vagn. Damernas kappor är tidstypiska med breda axelpartier. Hattarna är ganska strikta.






Årtalet är 1949 och familjen har utökats med en liten baby. Mammas syster Britta ligger i babyvagnen. Det är 1 maj. Familjen utstrålar lycka och harmoni.





Här är mamma vid lekstugan som hennes far byggt. Fotot är taget på Kyrkostrand där familjen bodde vid denna tid. Stugan flyttade senare till Sundby och återvände till Kyrkostrand när vi tog över den i mitten av 90-talet.






Avslutar nostalgitrippen med ett foto från 1920-talet. Fotot avbildar morfars moster Selma Stenvik, född Liljeström. Hennes fina egenhändigt broderade nattkläder hänger hemma hos mig.